Vi tillbringade ett par timmar ute i blåbärsskogen i lördags. Det blev egentligen inte så mycket blåbär, mera myggbett.... Och då hade vi ändå en kantarelldelegation (mannen och barnen) som skötte det lite mer rörliga kantarellplockandet medan blåbärsdelegationen (jag) tog hand om det mera stillastående blåbärsplockandet. Men det hjälpte inte, barnen blev helt uppätna ändå, och minstingen är lite överkänslig mot myggbett och utvecklar stora blaffor vid varje stick. Blir han stucken vid ögat (vilket han blev - den övriga kroppen skyddar man ju så gott man kan med heltäckande klädsel) så utvecklar han dessutom synnerligen missklädsamma blåtiror.... lagom kul att börja dagissäsongen med en unge med blåtira. Men nu skriver jag det här så att alla vet: nej, vi slår inte vår 4-åring på käften, han är bara överkänslig mot myggbett!
Däremot skulle man ju kunna fundera på om det möjligen är barnplågeri att ta med nån som är myggkänslig ut i blåbärsskogen.... fast det vore väl ganska elakt att frånta honom ett sånt äventyr också?
En och en halv burk blåbärssylt räckte den blygsamma skörden i alla fall till. Barnen, som gillar att äta havregrynsgröt till frukost, är belåtna. De två burkarna jordgubbssylt jag gjorde innan jag frös in alla jordgubbarna (hellre mindre satser i taget och inget konserveringsmedel, är min filosofi) gick åt som smör i solsken, och nu hade vi bara makens svartvinbärssylt, vilken barnen tycker är lite för stark att ha i gröten. Blåbärssylt for the win, alltså.
Kantarellerna räckte till en middag och en dos till frysen. Kanske blir vi tvungna att göra om äventyret igen nästa helg. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar