In natura

Jag fick massor av härliga plommon att koka marmelad på av en vänlig kollega. Planerar nu att kvittera med ett gäng äpplen och gurkor samt en squash.

Septemberskörd

Juryn är fortfarande ute på huruvida palsternackorna egentligen var färdiga; några är pyttesmå, några mittemellan och en jättestor. Men det finns massor kvar, så de hinner kanske ta sig. I vilket fall blev de goda i mixad soppa med lite lök, vitlök, några sojabönor från frysen, en skvätt sherry, lite buljong och en skvätt grädde.

Gurkan fortsätter leverera, liksom squashen. På två gurkplantor och en squashplanta plockar vi ca en gurka varannan dag och en squash var tredje. Min man som älskar ratatouille lagar sån på löpande band, och extra god blev den när vi fick en skål tomater av grannen - våra egna tomater är så få att vi vill äta dem som de är!

Äpplena på det ena äppelträdet börjar ta slut nu, och de äpplen som finns kvar är lite åtgångna. Jag plockade de sista och ämnar koka mos av dem (om de inte hamnar i nån äppelpaj eller blir uppätna först). Det andra äppelträdet, som är senare, är i högform nu, och det känns juste att de liksom avlöser varandra.

Morotslandet är nu helt tömt och det såg lite sorgligt ut med bara några tagetesar kvar. Jag vattnade igenom jorden ordentligt och sådde spenat. Vi får väl se om det funkar eller om jag är för sent ute. Brittsommaren som råder just nu kan man ju i alla fall inte klaga på!

Projekt: jordgubbsland

I den största odlingsbädden har det liksom blivit lite trångt - det är squash, gurkor och pumpor som klänger över hela klabbet. För att inte tala om rädisor, sallad och spenat som har gått i blom men som jag har sparat för att ta frön ifrån, och de bedagade sockerärter som syns till höger på bilden. Dem vill jag inte ta bort, eftersom de binder kväve som alla ärtväxter. Så jag tänkte låta dem vissna ned och sedan mylla ner dem i jorden i höst.

Underskiktet bestod i alla fall av jordgubbsplantor och de har skickat revor åt alla håll och spritt sig duktigt i skydd av alla pumpablad. Men det var inte riktigt praktiskt att ha jordgubbarna så, för förutom allt trassel med alla möjliga växter som skjuter rankor åt alla håll så kom man faktiskt inte åt att plocka jordgubbarna riktigt.

Samtidigt har jag tömt potatislandet på potatis (det finns fortfarande kvar ett par stycken som barnen har petat ner på andra ställen, dock) och det växte bara tagetes kvar. Och de är ju snygga, men jag behövde platsen till jordgubbarna. Så jag satte en tagetes-härva i kruka vid ingången till trädgården, och några andra i blomsterrabatten som ändå såg lite trist ut nu när solrosorna har blommat över.

I andra änden av landet är det kvar några palsternackor, rödbetor och misslyckade kolrabbi. Men i den hitre änden har jag satt ungefär hälften av jordgubbsplantorna, städat upp dem och klippt bort alla revor. När jag har fått upp kålen och rotsakerna ska jag göra likadant med resten av jordgubbarna i andra änden. Planen är att det ska vara dubbla rader av jordgubbsplantor längs med ytterkanten av odlingsbädden, och så ska jag sätta vitlök i mitten. Då kommer man åt att plocka jordgubbarna och det går lätt att näta in dem så att fåglarna inte äter upp dem. Och vitlöken kan komma i jorden om några veckor och får växa ostört ända till nästa sommar.

Tagetesarna är för övrigt helt grymma nu! Och de är överallt. Här i lök- och morotslandet, där det nästan inte är några morötter kvar, för dem har vi njutit rejält av hela sommaren. Humlorna är också glada för tagetesen.

Storkonsument

Gillar ni programmet Konflikt i P1? Det är ett av mina favoritprogram, och eftersom jag sällan hinner lyssna på radio i realtid så brukar jag ladda ned gamla avsnitt på mobilen och lyssna på medan jag t ex handlar mat. Ett bra avsnitt som sändes i våras men som jag lyssnade på först för någon vecka sedan handlar om det höga priset för billiga kläder. Programmet ifrågasatte det billiga och miljövidriga sätt på vilket mode produceras hos de stora kedjorna, och rapporterade om sömmerskornas tillvaro i Bangladesh i synnerhet.

Givetvis var detta inga nyheter, men det är bra att frågan lyfts och hålls aktuell. I min personliga tillvaro har jag blivit betydligt mer shoppingskeptisk över de senaste åren, allteftersom jag har insett att någon annan, någonstans, bär huvuddelen av kostnaden för mina inköp. Jag väljer gärna begagnat när det går, och försöker tänka hellre dyrt och hållbart än dåligt och billigt (ja, jag vet att det inte alltid sammanfaller, men ändå). Och jag har ju tidigare påstått att jag ska bli ännu bättre på att tänka eko/reko även när jag köper annat än mat. Trots detta gav jag mig ut på en rejäl H&M-plundring idag.

En välfylld cykelkorg

Ni vet hur det är: två veckor efter skolstart står man där och river sitt hår och inser att barnen inte har några kläder. Allt som passade före sommaren har blivit för kort i ärmar och ben, och deras strumpor och underbyxor är för trånga eller har fått hål, och den där enda fina tröjan har fått en fläck som inte går bort. Dessutom envisas de med att rulla sig i sandlådan varje dag så att man verkligen MÅSTE ha flera ombyten på lager. Har man sedan inte heller särskilt mycket tid till förfogande så vill man gå till ett ställe där man är säker på att hitta allt man behöver. Då blev det H&M.

I alla fall, jag går inte in på H&M särskilt ofta, och jag blev positivt överraskad! Kläderna nedan är nästan samtliga i ekologisk bomull, helt eller delvis, och grävde man lite bland hyllorna utan att respektera pojk- respektive flick-avdelningarna så gick det att klara sig undan de värsta könsstereotyperna också. En fin kofta avstod jag från, trots att min dotter behöver en sådan, därför att den var sydd i Bangladesh av konventionellt odlad bomull.

Men, säger väl ni nu, vad spelar egentligen ekologisk bomull för roll ifall problemet är att sömmerskorna i Bangladesh har usla arbetsvilkor? Jo, det spelar faktiskt roll ändå (förutom att ekologisk bomull i sig är bättre än konventionell, för planeten som helhet):

• Ekologiska bomullstyger är hälsosammare att handskas med, även för den som syr kläderna.
• Genom att köpa kläder i ekologisk bomull på H&M visar jag H&M att jag bryr mig om hur kläderna är framställda - och att jag som konsument är beredd att ta ett etiskt ansvar.
• Passar jag på att fråga efter fair trade när jag handlar mina kläder så visar jag att det finns ett konsumentintresse även för den aspekten av framställningen.
• Och slutligen, om jag är intresserad av sömmerskorna i Bangladesh gör mitt statement om vad jag vill köpa större skillnad i H&Ms statistik än att inte handla där alls.

Tro mig, jag är medveten om att även delvis eko-kläder på H&M är ett rätt dåligt val, i alla fall ur reko-synpunkt. Men är man desperat så är man, och det är skönt att veta att man inte behöver gå emot alla sina principer även om man plötsligt upptäcker att barnen har vuxit ifrån en. Bara för att man inte kan vara perfekt jämt behöver man ju inte bli urusel, tänker jag. :)