Höst

Höstdekoren är på plats. Nu är det slut på pelargoner och sånt som för tankarna till sommar. Nu är det ljung och höstaster som gäller. Och några stackars lökar som jag planterade i våras men sedan inte har hört av - de måste ha tyckt att det blev vår alldeles för fort, och ha önskat vintervila först, för nu är de minsann på G!

 

Några pumpor blev det ju inte, tyvärr, så när jag träffade på några små prydnadspumpor i trädgårdsaffären kunde jag inte motstå dem.  

Solrosorna är skördade och solrosfrön ligger på tork överallt. Jag har inte lyckats med att loppa nån liten korg att ha dem i, men så småningom ska jag nog lyckas med det med (fast är inte grejen med loppis att man måste ha fantasi och öppet sinne? Just den grejen man letar efter hittar man ju ganska sällan!) Några små blåmesar som är spekulanter på solrosfröna har jag också redan sett.

Och den som har följt min ångest i våras över broccoliplantorna blir säkert glad att se att jag faktiskt har kunnat skörda några små broccolibuketter! Vidare är purjolöken på gång, någon mer tomat har hunnit gulna, rotsellerin och jordärtskockorna ser hoppfulla ut, och så finns det höstsallad och rädisor som kanske fortfarande kan bli något.

Inför våren har jag planterat vitlöksklyftor och palsternacksfrön i grönsakslandet. Jag petade ner dem (och försökte att göra det rätt glest: om jag ska plocka ut vår största miss i årets odling så var det helt klart att vi sådde allt möjligt för tätt) lite grann och sedan täckte jag med halvförmultnat gräsklipp. Det behövdes ändå fyllas på med lite ny jord, och nån gödning har jag inte haft på sedan i somras. Jag tänkte att de skulle hålla sig varma och gosiga på så sätt, och få ned lite näring successivt under hösten och vintern. Men kanske var det inte alls smart, kanske blir det övergödning av nåt så kväverikt så sent? Och kanske blir det inte alls varmt och gosigt för de små vitlökarna, utan bara blött?

Den som lever får se!